Någon här som missat bilderna på Edward Gal när han trimmar Undercover under EM? Det har varit otroligt lite skriverier, nästan ingenting alls om det och jag förstår inte varför det döljs? Detta är inga ögonblicksbilder utan det finns ca 40 bilder från ett och samma ridpass, i olika moment där Undercover går i rollkur. Varför väljer hästtidningarna i Sverige att inte skriva något om detta?

Jag hatar att kolla på dressyrtävlingar, även de låga klasserna. Den dressyren vi ser idag är rena tortyren, hästarna försöker göra allt deras ryttare ber dem om men när det tar stopp så tar ryttaren till våld och bryter ner hästen, sakta men säkert - allt för att få några futtiga extra procent.

Förr handlade dressyren om rörelserna, nacken var högsta punkten, och ryggen var höjd. Nu är det bensprattel, taktfel, hängande rygg och halsen har blivit högsta punkten. Vad hände med den förtrollande dansen?

Två jag verkligen gillar är Carl Hester och Charlotte Djujardin som jag verkligen hoppas lever som de lär. De har mjuka, följsamma sitsar, respekt och ödmjukhet för hästen. De visar gång på gång att det är rätt väg att ta, det kanske tar lite längre men hästen håller längre, hästen fortsätter att leverera och älska sitt jobb. Där har vi två dansande ekipage!

Jag hatar kommentarer som "de rider i världseliten de vet vad de gör" Tyvärr har det visat sig flera gånger att ryttare i eliten inte alls hör hemma där men de har gjort sig ett namn och på så viss kan de fortsätta. Det är hemskt, de ska vara våra förebilder och så tar de sig friheten att våldta hästen, bryta ner den bit för bit.

En häst som måste ridas med rollkur hör inte hemma på den nivån som den är på, det måste man väl själv inse eller?!? Det kan vara så enkelt att hästen behöver lite mer tid för att kunna prestera på den nivån men det kan också vara så att hästen inte kan prestera på den nivån även om kvalitéen finns där. Där konsten tar slut tar våldet vid!

Det finns så många dolda våldtäkter till häst. Hästarna är individer men en för hårt inspänd nosgrimma, piskrapp, sporrar som konstant tryckt in i magen är inte okej. Jag kan erkänna att jag många gånger velat lägga av med hästar tillföljd av sånt här men samtidigt kan jag inte lägga av och låta dem fortsätta, jag vill visa folk att allt går bara men låter det ta tid, det finns inga genvägar!

Om han kan rida såhär när folk ser tänk då hur kan kan göra hemma, själv när ingen ser. Sen undrar jag hur folk kan kolla på utan att säga ett knyst, är det nöjda med att vara medbrottslingar?

Mer bilder på EG hittar ni här

Det är så intressant att se hur folk tänker. Jag har länge funderat på att skaffa att föl/unghäst men jag tycker inte att jag har tillräckligt med kunskap till att guida fölet i livet men då har jag ändå ridit sen jag var liten, min mamma har ridit och haft häst, jag har gått på ridgymnasium, hållit på med unghästar, jag jobbar på en ridskola där mina kollegor tävlar, tränar och själva håller träningar i var sin gren (hoppning och dressyr), min tränare tar emot unghästar så jag kan få hur mycket hjälp jag vill och behöver. Men ändå känner jag att inte har den kunskapen som behövs.

Sen finns det dem som köper unghästar som knappt ridit/föräldrarna köper unghästar till sina barn som ridit något år på ridskola och de själva knappt vet hur ofta en häst ska skos eller något annat grundläggande för att kunna ha häst. Visst är det intressant hur olika vi tänker?

Jag är en försiktig person, jag gillar när jag har stenkoll på läget, jag gillar inte att bli inkastad i något som jag inte har 100% koll på- vilket är bra förutom när det kommer till just hästar där går det inte att ha 100% men man kan ha mer kött på benen så man vet hur man ska göra i olika situationer. Egentligen är det inte så stor skillnad på en travare och en unghäst, den enda skillnaden är att travaren är äldre när den rids in/skolans in.

Jag sitter numera dagligen och funderar på att skaffa unghäst, jag måste ha en "riktigt" ridhäst för att komma vidare och eftersom jag precis har köpt en dyr bil så har jag inte råd att köpa en äldre häst men en unghäst jag jag ha länge, utvecklas ihop med. Sen har jag eventuellt en unghäst på gång, det beror lite på hur hästen beter sig nu under sin igångsättning.

Hur känner ni inför ev köp av unghäst? Känner ni som mig, att ni inte riktigt har all kunskap eller känner ni, att ni fixar det?

Den här sötnosen för gärna bli min!