Postad i: Ur mitt perspektiv

Ska det bara vara guld och gröna skogar?

En av Sveriges elitryttare hamnade i en ekonomisk kris i början av förra året och hippson och andra nyhetssidor rapporterade om detta. Det jag tycker är intressant är reaktionen på det, det var inte positivt att detta kom upp utan folk blev fruktansvärt arga (?).

Ridsporten är inte bara guld och gröna skogar. Vi, hobbyryttare säger ofta att det är dyrt att ha häst men när en elitryttare har problem så är det inte okej att prata och skriva om det. Hur ska då resten av världen förstå att ridsporten är kostsam om allt negativt om ridsporten och ryttarekonomin mörkas och stoppas under en sten? Hur ska icke hästmänniskor förstå och tro på oss när de inte får läsa om eventuella ryttares ekonomiska kriser?

Detta om något borde vara ett wake up-call hos ridsportförbundet. Någon som har detta som levebröd, som åker på tävlingar med vinstpengar, förmedlar hästar, har hästägare men får det ändå svårt ekonomiskt, i mina öron så säger det rätt mycket. Allt kostar multum numera, hästlicensen höjdes med 50% förra året, för några år sedan togs livstidslicensen bort, alla importhästar med utländskt pass var i början av året tvungna att tilläggsregistreras (vilket bara det gick på 800:- + veterinärskostnaden och frakt), ryttarlicensen höjdes för några år sedan, allt kostar och pengar mjölkas ur oss hästägare. Dessutom så beslutade ridsportförbundet att höja sin avgift till klubbarna, från 78 kr till 100 kr 2019, höjningen slutar inte där utan den höjs ytterligare med 12 kr 2020. Detta gör så att ridklubbarna måste höja sina medlemsavgifter för att kunna betala ridsportförbundets avgifter...

Jag tycker att det är bra att media rapporterade om detta och lyfter fram den negativa sidan hos ridsporten också. Jag som har jobbat som ridinstruktör i fyra år och har därmed träffad mängder av föräldrar vars barn rider/red. Jag har träffat föräldrar som fått sluta/pausa i sin hobby för att de ska ha råd att låta barnen rida, jag har träffat barn och föräldrar som gråtandes har gått från ridlektionen för att det var sista ridpasset för att de inte hade råd, jag har träffat föräldrar som vill att deras barn ska rida fler gånger i veckan men då har de fått vänta på varenda mynt för att få det att gå ihop. Många barn har fått lämna ridsporten för att ekonomin inte går ihop, det är fruktansvärt att ridsportens framtid inte har råd att rida på en ridskola och om de inte har råd att rida där så har de inte råd att skaffa en egen häst och tävla för där är det fler utgifter och dyrare utgifter.

Tyvärr kör ridsportsförbundet sitt egna race och lyssnar inte på oss utövare. Kostnaderna höjs lite varje år och det gör mig orolig för framtiden. Jag vill kunna hålla på med ridsporten, komma ut och tävla utan att det ska kosta en förmögenhet. Jag hade gärna velat att SvRF blev granskad, avgifterna höjs men vi ser ingen skillnad och därför är det bra att nyhetstidningarna tar upp hur det är för dem som jobbar med hästar. Ridsportsförbundets avgift som höjs nu ska förbättra rådgivningen till ridskolorna, jobba med en digital satsning och öka utbildningsstödet men alla andra ökningar som har varit innan, vad hände med pengarna som kom in?

Ridsports-Sverige ska inte bli som USA där bara de allra rikaste har råd att rida.

Gillar

Kommentarer

Natalie,
Usch, jag håller med dig! Det är inte enkelt i ridsporten och det är orättvist..
www.devote.se/nellaroc
Celine,
Jättebra skrivet!
nouw.com/celinelind/